This day has a long time coming I say it’s nothing new Tell me what to do…

Då var vi där igen, den stunden på veckan som levererar ångest utan att man egentligen behöver engagera sig, söndag kväll, You´re Back Again! Så, hur gör vi då med denna kväll för att få den att passera så smärtfritt som möjligt? Finns en hel del saker jag kan räkna upp som gör att man kan fortsätta tränga bort det faktum att det är måndag och allvar i morgon.Jag skulle vilja börja med vänner…chill med dom som får dig att le är oslagbart, den intar plats ett på listan.

Plats två: bilåkning på stan, ur högtalarna ska det strömma sådan typ av musik som du bara MÅSTE dansa till när du hör den (ett tips är dock att försöka å inte göra det i bilen, åtminstone inte om det är du som kör, tyvärr förenat med livsfara)

Plats tre: soffchill med filt, kuddar, tända ljus, snarra och en bunt av de senast utkomna filmerna. Minst en komedi som du vet kommer erbjuda hejdlöst mycket skratt, och en actionrulle. Om du har trevligt sällskap att krypa upp mot  byts en av dem ut mot något mer creepy, Du vet, en sån film som gör dig så nervös/obehaglig till mods att du sitter med händerna framför ansiktet och tittar mellan fingrarna,

Plats fyra: bio med mycket popcorn, dricka och hoodtröja. Det tråkiga här är att man här helst vill gå på den tidiga annars är risken för en slående trötthet kommande morgon stor.

Jag kan fortsätta leverera förslag, har många, men nu tog min lust slut. Själv kör jag på vinnaren av plats tre, och den roliga filmen är redan avverkad. Och eftersom jag inte har något sällskap i min soffa så blir det action nu.

 

Annonser

After all you put me through You’d think I’d despise you But in the end I wanna thank you ‘Cause you made that much stronger

Alltså vilken måndag….

När jag vaknar känner jag mig hyfsat pepp, måndag, jag e relativt utvilad och känner mig rätt happy. Gör mig klar, kollar mig i spegeln och tycker att spegelbilden är helt ok. Så hör jag ljudet, ljudet av regn, ljudet av regn som formligen vräker ner. Någonstans där vänder min dag, och tyvärr inte till det bättre. Jag inser då att jag kommer vara tvungen att gå till jobbet eftersom jag lånat ut min bil till min kompis, ville vara en snäll vän, det kändes bra igår, inte så bra i morse. Lovade mig själv att nästa gång jag får för mig att agera snäll vän ska jag kolla väderrapporten innan.  Det var en något bitter Monika som febrilt började leta ett paraply….kl 06:20… Men jag tänkte bara.. fuck heller att detta ska få förstöra min dag! Så, på med myströja och varm scarf, hörlurarna i öronen och skön musik på iPhonen, försöker intala mig själv att det här kommer att bli en supermysig promenad.

Ca 15 minuter senare kommer jag, om än något blöt, till jobbet. Där ville jag bara vända i dörren och gå hem….Resterande del av dagen har levererat käftsmäll efter käftsmäll, och avslutades med en klockren Upper Cut. Men jag kan ju vara rätt tjurig när jag vill så…..jag ler f’*n fortfarande, om än lite stelt och aningens falskt, men jag ler!

 

fuck you

 

i win

In search of brighter days, I ride through the maze of the madness

Tända ljus, höstmörker, skönt soffhäng och Joshua Radin´s röst som fyller rummet, det är en bra avslutning på en söndag. Tankar som får flöda obegränsat, och drömmar som får leka fritt. Livet, jag är mitt i det, och det är lite av vackert faktiskt. Jag har mött många motgångar, jag har kämpat mig igenom många strider, jag har vunnit några, jag har förlorat några. Jag har skrattat, jag har mött underbara människor, några finns kvar, några försvann. Jag har så många minnen med mig, så mycket historia i min ryggsäck. Jag tänker inte ångra någonting som jag har gjort i mitt liv, jag tänker inte ifrågasätta varför jag står där jag står idag, jag tänker inte undra om jag skulle ha gjort något annorlunda. Livet är så som livet är, och det finns en mening med att saker sker, att människor kommer, och att människor går. Jag är lycklig, kanske lite trött, men för första gången på länge så vet jag exakt vad det är jag vill ha ut av livet. Och jag tänker inte att sluta drömma min dröm, även om den är lite naiv och kanske lite omöjlig. Drömmar ska inte vara realistiska, de ska inte vara enkla att uppnå. De ska bara göra att man känner lycka när man drömmer dem, och om jag kan få halva min dröm att bli verklighet så har jag kommit längre än vad jag tidigare trodde var möjligt. Det viktiga är att inte sluta tro, att  våga drömma det omöjliga!

 

dream

Today I don’t feel like doing anything I just wanna lay in my bed

Alltså, det här med att börja jobba efter fyra veckors total ledighet, det e fan ansträngande. Hjärnan känner sig utvilad, men den går lite segt tycker jag, inte alls lika rapp som den brukar vara. Men den har väll inte ställt in sig i rätt mode än, det kommer. Dessutom verkar den bara klara av sex timmars sleepeffektivt tänkande för straxt efter lunch så kollapsar den. Den slutar totalt att fungera och energin lyser med sin frånvaro, trots nyttig mat. När jag väl är hemma straxt efter kl 16 så e jag en zombie, och alla måsten blir saker jag enkelt skjuter upp till morgondagen. Vilket resulterar i att jag idag, torsdag, har rätt jäkla många måsten, som jag nu väljer att skjuta upp till på måndag, bara för att jag kan. Och för att jag absolut inte har tid att göra dem i helgen!

Det enda måste jag har gjort idag var att tvätta kläder och färga håret på kanske världens bästa kompis. Nu överväger jag att köra en repris av tisdagen, innebär att tvinga med mig själv ut på en promenad, sola, duscha och sedan runda av med att självdö i sängen. Eller så kör jag på det sistnämnda direkt, mest lockande i nuläget!

Just a matter how I define My state of mind, today is a good day

Onsdag, sju timmars sömn, jag har fått mitt kaffe, solen skiner och det är allt jag behöver för att vara lycklig idag. Idag blir en bra dag, jag bara vet det.

Always take a smile on your face, never stop smile on your face, because I am happy because of your smile!

 

 

have a nice day

If you find yourselfe in a hole, the first thing to do is stop digging.

Dagen började som vilken tisdag som helst, med andra ord, den började på värsta tänkbara sätt. Det börjar med att larmet går, kl 05:20. Jag var då rätt säker på att jag hade varit död några timmar, och precis blivit återupplivat, mot min vilja. Fumlar mig ut i köket, måste ha kaffe, inser att jag inte har köpt mjölk, och det är lika med magkatarr så det är inte ett alternativ att dricka det svart. Öppnar snusdosan, tom. Tittar ut, regn och dimma. Jag ville bara krypa ner i sängen igen, dra täcket över huvudet och aldrig mera stiga upp! Jag hatar tisdagar! Tack och lov så vände det, och dagen slutade betydligt bättre än den började, kanske för att jag vägrade låta den bli en dålig dag!

Nu har jag precis kommit in efter en timmas promenad och 20 minuter i solariet. Renbäddad säng och nyduschad tjej, borde vara omöjligt att inte sova gott inatt!

 

i hate tusdays

 

 

The world is full of people with lots of things to say Some of them are false and some are true

Ibland blir jag förundrad över hur människor beter sig mot andra människor, hur man kan ”kasta” ur sig saker bara för att man för tillfälligt kanske hade ett behov av att uttrycka sig verbalt. Vist, det är mänskligt, alla gör vi det, alla har vi en gräns, det säger jag ingenting om. Men jag tycker även att det finns gränser för vad man säger, vart man säger det, och hur man säger det. Det är inte ok att kasta ur sig en massa ord som kan såra, och sedan gömma sig bakom orden-Förlåt, jag nådde min gräns.Vissa saker kan man inte säga, och sedan anta att man ska bli förlåten för bara man ber om förlåtelse.

Det finns de som har ett behov av att skrika ut saker till världen, för att få någon typ av medlidande och medhåll, eller bara för att göra sin åsikt hörd. Vist, jag kan förstå det agerandet (eftersom jag är en så äckligt förstående person) men jag har svårt att acceptera det. Det finns vissa förhållningsregler, det finns något som heter respekt för andra människors integritet och privatliv. Om man har något att säga om en annan människa, gör då det till den människan, eller till din bästa vän, din familj etc. Men snälla, berätta det inte för människor som inte har med saken att göra, för människor som är totalt utomstående. Tänker man inte på hur personen man pratar om kommer att må när den får höra orden som yttrats?

Nu pratar jag inte om att snacka skit om sin värsta fiende, utan att öppet hänga ut någon som man bryr sig om. Jag tror inte att många av oss skulle ställa oss och skrika ut våra privata problem och åsikter på Willys eller Mittpunkten. Men några av oss skulle kunna lägga ut det på nätet, och tycka att det inte är en big deal. Nätet….där alla kan se, där alla kan ta del av vad man skriver…. E inte det värre, eller tänker jag helt fel nu? Och personen som det handlar om, hur kommer den att må? Ger man personen en möjlighet att berätta sin uppfattning om situationen. Som vi alla vet så finns det oftast två sidor av en historia. Nä, det kan inte vara rätt sätt att lösa en konflikt på, oavsett vem som har fel eller rätt.

Förlåt, men jag tycker bara att man måste vara lite eftertänksam, ord är svåra att ta tillbaka! Ord känns, ord minns man, ord kan göra så förbannat ont =(

 

words are

The vacation is over, back to work. 7-16 Monday through Friday

Då är man tillbaka i vardagen, arbete, ansvar, tidiga morgnar trots sena kvällar. Inget har förändrats, kaffekoppen har sin givna plats på skrivbordet och radion spelar sköna låtar medan jag knappar på mitt tangentbord. I år kom jag dessutom ihåg alla dessa olika lösenord som jag i normala fall brukar ha glömt bort efter semestern. Halva dagen är avklarad, snart lunch, snart helg…. 🙂

The greatest time we’ve ever had It’s crazy now just looking back You never know where life’s gonna go

Sista kvällen på semestern, i morgon blir det jobb igen. Tidiga mornar, högt koffeinintag, skrivbord, data, papper, ansvar….. Tycker jag har haft det rätt bra under dom här fyra veckorna, varför inte bara fortsätta? Nä, det klart, allt roligt har ett slut, varför är fortfarande oklart….

Igår tog jag och mötte upp kusin i Hammerdal, var ju Joelmässan. Jag kan, med handen på hjärtat, säga att jag aldrig, och jag menar verkligen aldrig har skrattat så mycket under en och samma kväll. Det var helt sjukt roligt!!! Härliga människor, galna situationer, härliga känslor….

De sista två helgerna på min semester måste jag nog säga har varit lite magiska, så det känns faktiskt helt ok att börja jobba igen. Jag har haft en semester värd att minnas ♥

 

Ibland händer de mest underbara sakerna när man förväntar sig dom minst, och kanske när man behöver dem som mest. Ibland  är det som att världen vill visa att man inte ska ge upp, att man inte får glömma allt det vackra som faktiskt finns, även om det kanske känns långt borta ibland.